Så blir du av med knarr i trägolvet
Knarrande trägolv stör vardagen och kan signalera problem i undergolvet. Här får du praktisk felsökning, vanliga orsaker och hållbara åtgärder – både för dig som villaägare och förvaltare av flerbostadshus.
Målet är att du ska kunna avgöra vad som orsakar ljudet, vad du kan fixa själv och när det är klokt att ta in fackkunnig hjälp.
Bakgrunden: trä rör sig och konstruktioner samverkar
Trä rör sig med fukt och temperatur. När brädor, skivor, skruv/spik och bjälklag får minsta spel uppstår friktion – det är den som hörs som knarr. Konstruktionen styr också beteendet: massiva brädgolv som är spikade eller skruvade i bjälklag, lamellparkett som är limmad, och klickgolv som ligger flytande med underlagsfoam reagerar olika.
Knarr betyder sällan akut fara, men det kan peka på lösa förband, ojämnt underlag eller ogynnsamt inomhusklimat. Åtgärda orsaken, inte bara ljudet.
Snabb felsökning: lokalisera och förstå knarret
Börja med att ta reda på var och när ljudet uppstår. Identifiera golvtyp och underkonstruktion, och markera knarrpunkterna så du kan arbeta systematiskt.
- Fastställ golvtyp: synliga spikskallar tyder på massivt trägolv; klickfog och sockellist med expansionsglipa tyder på flytande golv; fiskbens- eller stavparkett kan vara limmad eller spikad.
- Leta knarr: gå långsamt, gärna barfota, och lyssna. Tejpa små lappar där det låter. Testa olika belastningar och riktningar.
- Kontrollera planhet: lägg en 2 m rätskiva eller ett rakt vattenpass på golvet. Mer än cirka 3 mm avvikelse kan orsaka rörelse i flytande golv.
- Inspektera underifrån om möjligt: i källare eller krypgrund, be någon trampa ovanför medan du tittar/lyssnar. Leta efter rörelse i skivskarvar, reglar och fästdon.
Åtgärder från ovansidan – när du inte kommer åt underifrån
Vid lokalt knarr mellan brädor eller i enstaka fogar kan du ofta dämpa ljudet utan större ingrepp. Arbeta rent, mät noggrant och använd rätt skruv för underlaget.
- Minska friktion mellan brädor: arbeta in talkum- eller grafitpulver i springan längs sponten. Dammsug först och borsta ner pulvret. Belastningsgå över området för att fördela det.
- Limma en lös fog: droppa trälim i en synlig springa som rör sig, skydda ytan med maskeringstejp, pressa ihop med tyngd tills limmet härdar. Använd sparsamt – limma inte stora ytor i flytande klickgolv.
- Skruva ner lös bräda i bjälke: hitta bjälklagets läge, förborras i massivträ för att undvika sprickor, och använd försänkt träskruv som når väl in i regeln. Försänk skallen och täck med träplugg eller vax.
- Flytande golv på ojämnt underlag: demontera några brädor i knarrzonen, spackla underlaget med avjämningsmassa där det sviktar, lägg rätt underlag (ofta 2–3 mm) och klicka tillbaka enligt tillverkarens riktning.
Skruva aldrig på måfå: det kan förstöra dolda rör eller kablar. Använd ledningssökare och korta provhål. Vid tunna parkettytor krävs extra försiktighet för att undvika genomslag.
Åtgärder underifrån – källare, krypgrund och bjälklag
Kan du arbeta från undersidan får du hållbara resultat. Målet är att eliminera spel mellan undergolv (trä- eller spånskiva) och reglar/bjälkar samt att stabilisera skivskarvar.
- Dra ihop undergolv mot reglar: komplettera med träskruv från undersidan upp i skivan. Sikta på tätt skruvavstånd i skarvar (till exempel c/c 150 mm) och glesare i fält.
- Stötta skivskarvar: montera kortlingar (korta reglar) under sviktande skarvar och skruva från båda håll. Använd konstruktionslim mellan anliggningar för att stoppa mikrorörelser.
- Kila och limma mot reglar: där det finns glipor, knacka in hårda träkilar med lim. Använd inte torra lösa kilar som kan vandra ur läge.
- Staga bjälkar: montera vinkelbeslag eller tvärstag om en bjälke vrider sig och orsakar rörelse i fästdonen.
Tänk säkerhet: kontrollera eldragningar och rör innan du skruvar eller borrar. Använd skyddsglasögon och dammsug borrdamm så att skruvar får full anliggning.
Klimat och underlag – dolda orsaker till återkommande knarr
Även ett välmonterat golv kan börja knarra vid ogynnsamt inomhusklimat. Trä krymper i torr luft och sväller i fuktig, vilket ändrar tryck och friktion i fogar och mot fästdon.
- Övervaka inomhusklimat: håll jämn temperatur och relativ luftfuktighet runt 30–60 %. Använd hygrometer och undvik snabba svängningar.
- Golvvärme: håll måttlig yttemperatur och öka/sänk långsamt vid säsongsskiften. För hög värme torkar ur träet och ökar risken för glipor och knarr.
- Expansionsmån: säkerställ 10–15 mm rörelsefog mot väggar, trösklar och rörgenomföringar för flytande golv. En för snäv fog låser golvet och ger ljud.
- Planhet i underlag: spackla ojämnheter och se till att undergolvet är stabilt innan du återlägger ett flytande golv.
Förebygg, kvalitetssäkra och vanliga misstag att undvika
När du har åtgärdat knarret, kontrollera resultatet metodiskt. Förebyggande åtgärder minskar risken för att ljudet kommer tillbaka och förkortar framtida stillestånd i förvaltade fastigheter.
- Funktionskontroll: gå hela ytan i rutmönster och markera eventuella restljud. Belastningstesta över skarvar och vid dörröppningar där gångtrafik är som störst.
- Skruvkvalitet: använd träskruv med rätt dimension och längd så att spetsen får gott fäste i regeln. Förborra i hårt eller sprött trä.
- Rätt underlag: använd inte för tjock eller mjuk foam under flytande golv – det skapar svikt och gnidning.
- Städa fogar: damm och grus i spont/fals fungerar som sandpapper och orsakar knaster och knarr.
- Undvik att låsa golvet: täta inte expansionsfogar med hårda massor och kläm inte fast golvet under tunga socklar eller köksinredning.
- Fuktsäkerhet: åtgärda mögel/fuktskador i krypgrund och säkerställ ventilation. Fukt rör inte bara trä – det kan försvaga fästdon och ge återfall.
Osäker på bärighet, omfattande röta eller om knarret kvarstår trots åtgärder? Ta in en golvläggare eller snickare som kan bedöma bjälklag, infästningar och underlag. Rätt diagnos sparar både tid och framtida störningar.