Friggebod eller attefallshus – jämförelse av regler och kostnad

Så skiljer sig friggebod och attefallshus – regler och kostnadsfaktorer

En extra byggnad på tomten kan lösa förvaring, gästboende eller arbetsplats hemma. Här får du en praktisk jämförelse mellan friggebod och attefallshus, med fokus på regler, kostnadsdrivare och smarta nästa steg.

Överblick: två regelverk med olika användning

Friggebod och attefallshus är båda komplement till en- eller tvåbostadshus, men de lyder under olika villkor. Friggeboden är bygglovsfri i mindre skala för förråd, enklare gäststuga eller hobby. Attefallshuset kan vara antingen komplementbyggnad (t.ex. gästhus, förråd) eller komplementbostadshus, alltså en liten självständig bostad.

Valet handlar ofta om behov och krav. Ska byggnaden användas som bostad med kök och badrum krävs normalt ett attefallshus med anmälan och startbesked. Räcker det med förvaring eller enklare vistelse kan en friggebod vara smidigare.

Regler i korthet: mått, placering och tillstånd

Friggebod:

Bygglovsfri upp till totalt 15 m² byggnadsarea på tomten (samtliga friggebodar sammanlagt).
Högsta höjd 3,0 m till taknock från markens medelnivå.
Minst 4,5 m till tomtgräns utan grannes medgivande; närmare kräver skriftligt medgivande eller bygglov.
Används som komplementbyggnad (förråd, enklare gäststuga), inte som permanent bostad.

Attefallshus:

Bygglovsfritt men anmälningspliktigt. Du måste få startbesked från kommunen innan byggstart.
Upp till 30 m² byggnadsarea och 4,0 m till taknock.
Samma grundregel om 4,5 m till tomtgräns utan grannes medgivande.
Kan vara komplementbyggnad eller komplementbostadshus (med kök, hygienutrymmen och krav enligt BBR).

Tänk på att strandskydd, kulturmiljö eller detaljplan med särskilda bestämmelser kan begränsa möjligheterna. Installation av eldstad, avlopp eller åtgärder som berör miljö och hälsa kan kräva separata tillstånd. Kontrollera alltid med byggnadsnämnden.

Tekniska krav och utformning: vad påverkar komplexiteten?

Komplementbostadshus ska uppfylla Boverkets byggregler (BBR) för bostäder: tillräcklig ventilation, energieffektivitet, dagsljus, tillgänglighet i viss omfattning, brandskydd och godkända våtrum. Det ställer krav på projektering, fuktsäkerhet, utrymning och ljudkomfort. En kontrollplan och ofta tekniskt samråd behövs innan startbesked.

Komplementbyggnader (friggebod och attefallshus som inte är bostad) har enklare krav, men du ansvarar ändå för bärförmåga, fuktsäkerhet och säkerhet. Våtrum, vatten och avlopp triggar högre tekniska krav oavsett byggnadstyp. Välj stomme och grund efter markförhållanden:

Grund: plintar på packad, dränerande bädd räcker ofta för friggebod. Platta på mark ger styvhet och fuktsäkerhet för attefallshus med våtrum.
Stomme: träregel är vanligt och lätt att anpassa isoleringsnivå. Glöm inte vindtätning och korrekt ångbroms.
Tak: sadel- eller pulpettak med rätt lutning, tätning vid genomföringar och snörasskydd där det behövs.
Fasad: träpanel kräver regelbundet underhåll, skivmaterial kan ge lägre underhåll men kräver rätt infästning.

Kostnadsdrivare att ha koll på

Eftersom priser varierar mellan orter och entreprenörer bör du fokusera på vad som driver kostnaden. Vanliga faktorer:

Markarbete: schakt, bortforsling, fyllnad, dränering och höjdsättning.
Grundtyp: plintar är enklare; platta på mark med isolering och radonskydd är dyrare men robustare.
VA och el: anslutningsavgifter, grävning för ledningar, fett- och slamhantering där avlopp saknas.
Våtrum: tätskikt, golvbrunn, fallspackling, ventilation och fuktsäkra lösningar.
Fönster och dörrar: antal, storlek och U-värden påverkar både komfort och kostnad.
Transport och lyft: begränsad tillgänglighet på tomten och kranlyft kan tillkomma.
Form och finish: komplexa tak, vinklar, loft och invändiga ytskikt ökar tidsåtgången.

Gör en tidig behovsanalys och prioritera funktioner. Ett komplementbostadshus kräver mer teknik och dokumentation än en enkel friggebod, vilket påverkar både projekttid och budget.

Byggprocessen steg för steg

Oavsett val vinner du på en strukturerad process:

Behov och placering: definiera användning, mått och läge med hänsyn till sol, insyn och avstånd.
Förstudie: kontrollera detaljplan, strandskydd och markförhållanden. Prata med grannar om placering.
Ritningar och handlingar: plan-, fasad- och sektionsritningar, situationsplan och kontrollplan.
Myndighetskontakt: anmälan och startbesked för attefallshus; friggebod kräver normalt inget, men särskilda installationer kan kräva anmälan.
Mark och grund: schakt, dränering, kapillärbrytning, form och gjutning eller plintmontage.
Stomme och klimatskal: res väggar, tak och lägg in isolering, vindskydd och tätning.
Installationer: el av behörig installatör, VVS och ventilation enligt gällande regler.
Invändigt och ytskikt: fuktsäkra våtrum, golvfall mot golvbrunn och korrekt tätskikt.
Slutskede: egenkontroller, eventuellt slutsamråd och slutbesked för attefallshus innan inflyttning.

Vill du få stöd genom hela kedjan kan ett lokalt byggteam effektivisera processen. I Stockholmsområdet kan du till exempel få hjälp att bygga attefallshus med rätt handlingar och utförande.

Vanliga misstag och hur du undviker dem

Några fallgropar återkommer ofta:

Fel mått: att passera 15 m² för friggebod eller 30 m²/4,0 m höjd för attefallshus leder till ingripande.
Avstånd till gräns: bygg närmare än 4,5 m utan medgivande är ett vanligt fel. Spara skriftliga medgivanden.
Glömt startbesked: byggstart för attefallshus innan startbesked är inte tillåtet, även om det är bygglovsfritt.
Otillräcklig fuktsäkerhet: saknad kapillärbrytning i grunden, bristande luftning under golv eller felaktigt tätskikt.
Brandskydd: för små avstånd mellan byggnader utan åtgärder kan kräva brandtekniska lösningar.
Dålig dagvattenhantering: stuprör utan avledning ger fuktskador på grund och fasad.

Inför slutet, kontrollera att dörrar/fönster öppnas enligt ritning, att ventilationen ger rätt flöden, att golv i våtrum har korrekt fall och att alla egenkontroller är signerade. Dokumentera med foton, särskilt i dolda konstruktioner.

När du väger friggebod mot attefallshus: styrs behovet av enkel förvaring och tillfälligt gästrum, eller av en liten fullvärdig bostad? Låt användningen styra val av regelverk, tekniknivå och därmed kostnadsbild.